Socio-cultural Notes on the state of Finnish Architects and Architecture
Abstract
I denna artikel diskuterar Arne Nevanlinna vad som kan kallas arkitekturens centrala kunskapsproblem - den nödvändiga och känsliga balansen mellan beprövad yrkeserfarenhet ("praktikerns kunskap" ) och vetenskaplig kunskap ("teoretikerns kunskap"). Han exemplifierar sitt resonemang med ett uppmärksammat tjänstetillsättningsärende vid arkitekturskolan i Otaniemi.
Enligt Nevanlinna är denna strukturella konflikt mellan "praktiker" och "teoretiker" mer djupgående än i de andra nordiska länderna, något som bland annat visar sig i att man i Finland bibehållit den internationella modernismens idéer i en utsträckning som inte förekommer i andra länder.
De begrepp Nevanlinna använder för att belysa arkitekturprofessionens kunskapsfrågor år: 'auktoritetsorientering', 'etablissemang' och 'myt'. Hans poäng är att dessa begrepp visserligen kan användas vid analysen av alla existerande professioner - men att resultatet blir speciellt tydligt och, kanske, förödande, vid en analys av arkitektprofessionen.
Enligt Nevanlinna är denna strukturella konflikt mellan "praktiker" och "teoretiker" mer djupgående än i de andra nordiska länderna, något som bland annat visar sig i att man i Finland bibehållit den internationella modernismens idéer i en utsträckning som inte förekommer i andra länder.
De begrepp Nevanlinna använder för att belysa arkitekturprofessionens kunskapsfrågor år: 'auktoritetsorientering', 'etablissemang' och 'myt'. Hans poäng är att dessa begrepp visserligen kan användas vid analysen av alla existerande professioner - men att resultatet blir speciellt tydligt och, kanske, förödande, vid en analys av arkitektprofessionen.
Refbacks
- There are currently no refbacks.